Nu är han äntligen här! I söndags var vi i Trollhättan och hämtade lille Dylan. Såhär två dagar senare har väl den första chocken lagt sig, men det är fortfarande väldigt mycket nytt (för oss båda!) Hemresan gick iallafall väldigt bra, inget kiss i knät och ingen åksjuka. Hemma har han bara kissat inne en enda gång än så länge (men det lär väl bli fler..)

Det bästa som finns är iallafall att sova i någons knä! Han vill gärna vara hos en hela tiden.

 

 

 

 

Nu är det inte långt kvar tills jag går på "valpledighet"! Har ju haft heltidsvikariat på förskolan ett par månader nu, men det får någon annan ta över när jag måste vara hemma med plutten.. Kommer dock börja städa där på kvällarna igen, så helt utan jobb blir jag inte! :) 

Jag är väldigt förväntansfull, men samtidigt lite nervös! Blir ju nästan som att ha en liten bebis, förhoppningsvis sover han på nätterna iallafall! Gnäll, kiss på golvet, ut och rastas stup i kvarten.. Från och med söndag är det ingen återvändo!

Vad har jag gett mig in på egentligen? ;)