BLOCKERAD
Igår fick jag ett av mina ovanliga låtskrivarryck. De kommer då och då med jämna mellanrum (alltså, ungefär en gång i halvåret. Max.) Det stora problemet brukar då vara texten, melodin kommer väldigt naturligt och fint och tvingar mig att pressa fram en halvkass text som tillsammans med melodin kan bilda en hyfsad låt. Åtminstone tycker jag oftast om dem precis när de är klara, dagen efter brukar det dock kännas annorlunda. Oftast vill jag helst bara slänga orden och ackorden i papperskorgen, men jag har hittills inte lyckats göra det med en enda. De är ju trots allt någonting, om än inte så värst bra.
Men igårkväll fick jag lust att skriva igen, dock drog jag mig för det en stund då det inte lockade alltför mycket att bli smått deprimerad av ansträngningen att tvinga fram ord som inte finns. Men tillslut kunde jag inte stå emot längre, så jag tog fram mitt ytterst sällan använda block. På något mirakulöst vis lyckades jag plita ner två verser och en refräng på kortare tid än jag brukar, jag behövde inte ens slita mitt hår och gråta i ren desperation. Inte alltför mycket iallafall.. Texten blev kanske inte den bästa, men ändå hyfsad. Och jag menar, se bara vad för texter det finns. Många bra låtar har så extremt simpel text, men det tänker man (jag) inte på för att man älskar melodin och musiken.
Nu har vi dock kommit fram till mitt problem. Jag antar att det har sitt pris att texten kom enkelt denna gång, för nu kan jag omöjligtvis sätta musik till den. Jag försökte igårkväll, både efter att texten var klar och under tiden jag skrev den. Jag har försökt flera gånger idag, men utan framgång. Denna gång är det alltså här hårslitandet och den desperata gråten kommer in! Jag har en ungefärlig melodi, åtminstone till refrängen, men den känns inte helt rätt. Den blir tråkig, jag vet att jag kan så mycket bättre. Åtminstone tror jag det.
Jag antar att det enda jag kan göra nu är att lägga texten åt sidan, glömma den i ett par månader och sedan försöka igen då min hjärna har glömt den provisoriska melodi jag nu hör i mitt huvud.
Men igårkväll fick jag lust att skriva igen, dock drog jag mig för det en stund då det inte lockade alltför mycket att bli smått deprimerad av ansträngningen att tvinga fram ord som inte finns. Men tillslut kunde jag inte stå emot längre, så jag tog fram mitt ytterst sällan använda block. På något mirakulöst vis lyckades jag plita ner två verser och en refräng på kortare tid än jag brukar, jag behövde inte ens slita mitt hår och gråta i ren desperation. Inte alltför mycket iallafall.. Texten blev kanske inte den bästa, men ändå hyfsad. Och jag menar, se bara vad för texter det finns. Många bra låtar har så extremt simpel text, men det tänker man (jag) inte på för att man älskar melodin och musiken.
Nu har vi dock kommit fram till mitt problem. Jag antar att det har sitt pris att texten kom enkelt denna gång, för nu kan jag omöjligtvis sätta musik till den. Jag försökte igårkväll, både efter att texten var klar och under tiden jag skrev den. Jag har försökt flera gånger idag, men utan framgång. Denna gång är det alltså här hårslitandet och den desperata gråten kommer in! Jag har en ungefärlig melodi, åtminstone till refrängen, men den känns inte helt rätt. Den blir tråkig, jag vet att jag kan så mycket bättre. Åtminstone tror jag det.
Jag antar att det enda jag kan göra nu är att lägga texten åt sidan, glömma den i ett par månader och sedan försöka igen då min hjärna har glömt den provisoriska melodi jag nu hör i mitt huvud.
Trackback
